Hej, nu är det uppenbarligen min tur att blogga. Mitt absolut första blogginlägg någonsin just av den anledningen att jag alltid tyckt att det varit jävligt lökigt med bloggar. Men det har nog ganska mycket med att jag har relaterat det till mode och söndersminkade fjortisar. Dock så sitter jag här nu med en kall och tycker faktiskt att det är ganska kul ändå.

Nu till ämnet! Jag tänkte försöka komma undan med något så enkelt som historien om hur jag blev medlem i Sterbhaus och hur min relation till bandet är. Från början så träffade jag Danne och Nicke på en fest, jag hade träffat dem förut och var inte mycket mer än bekant med dem igenom min brorsa David. Dem började snacka om ett nystartat band som skulle spela lite hårdare musik. Jag vet faktiskt inte riktigt vad avsikterna var riktigt med bandet på den tiden, men jag var givetvis sugen på att hänga på. Problemet var dock att det fanns ingen plats för mig så dem frågade om jag inte kunde komma och provspela för deras andra band Septic Boys. Jag tänkte "vafan jag får väl testa". När jag väl kom dit så visade det sig att min uppfattning av att spela gitarr inte var riktigt klar, jag kunde inte spela gitarr men försökte så gott jag kunde vilket nog var ganska trassligt, haha! Efter några provspelningar och många groggar, shottar och bärsa så blev jag fast medlem i bandet med den anledningen att jag "var en skön snubbe och gillade att dricka sprit"(jävligt häftigt... not).

Under hela den här processen så hinner Sterbhaus spela in sin första demo som kom att heta bara "Sterbhaus". Efter en tid så blev en plats ledig i bandet och Danne och Nicke var på mig fortare än fan och frågade om jag ville ta platsen. Jag svarade givetvis ja, kort därefter så splittrades Septic Boys och all fokus hamnade nu på Sterbhaus. Här kom jag att utveckla mitt gitarrspel ännu mer. Mycket snabbare och mer komplicerade riff kom att följa och jag har fått mycket hjälp och tips av Nicke på gitarren då han var strängbändare i Septic Boys och nuförtiden i Decadence. Efter en kortare visit i Studio Abyss i Dalarna så spelades "Hits for Dead Kids" in och en tid efter det så blev det lite medlems-byte igen då Jimmy kom med i bandet och det var då mitt gitarrspel började ta mer fart. Jimmy är sjukt duktig på gitarr (och alla möjliga skumma instrument för den delen) och har verkligen tagit mig under sina vingar när det gäller min utveckling. Jag ser honom lite som min gitarrhjälte och guru/lärare ;) hahaha! Det här var nog allt för mig den här gången.



Vi kommer snart att komma ut med lite tråkig info angående en händelse som påverkar Sterbhaus en tid in i framtiden så stay tuned.

/Simon

Hej.. Det är jag igen.
Ligger hemma i min soffa och är grisasjuk igen... Febern har gått som en jävla bergodalbana
men för tillfället mår jag helt ok. Så jag tänkte dela med mig lite om de drömmar och idiotier jag har råkat ut för genom åren när jag har haft feber.
Jag kommer absolut inte dra någonting i kronologisk ordning för det minns jag inte. Men jag ska plocka lite godbitar.
En sjuk pryl hände när jag var i yngre tonåren. Jag minns att jag hade en våningsäng på rummet men det var ett eget rum. Typ... Om nån polare skulle sova över var det väl bra att ha. Så kunde de få uppleva den otroliga spänningen av att sova på 1.80 meters höjd!!! Vem behöver grönan när man kan komma hem till tivoli ala Danne liksom. Nåväl, jag vaknade mitt i natten av att det var tänt i mitt rum. Jag var grymt pissnödig och det sprang omkring säkert 100 småtomtar i mitt rum och alla bad varandra att passa deras plats.
Jag var förstås förbryllad över detta. Tänk om någon skulle ta min plats när jag gick för att fjöla! Så jag öppnade munnen
efter en stunds studerande och sa försiktigt "kan nå..någon, eh.. passa min plats?"
Alla de små tomtarna tittade mot mig och var helt tysta. En av de små jävlarna tar fart, kubbar förbi mig och släcker lampan. När jag tänder igen är alla borta. Det tog mig ett par minuter att hajja att detta var feberhallisar.

Nu har inte jag några bilder som har något med detta att göra, men jag tänkte ändå se till att sätta lite färg på sidan.
Plus göra er glada förstås ;)



En annan feberkväll när jag låg i min konstant läckande vattensäng så vaknade jag, ännu en gång för att gå och pissa (loves that shit!). Det här var också i tonåren. 15 bast tror jag att jag var.. Hur som helst så tog jag mig några jättekliv och ställde mig bakom trumsetet och gjorde mitt... ´Nuff said.
För att bre på det hela blev jag väckt av en hysterisk brud som låg i sängen som väckte mig ur dimman med ett par örfilar och ett ödleskri som skulle vara nån form av skrikgråt om att jag var psykiskt sjuk. det var den roliga gången...

Ännu en kul bild! Wwwoaaaa!!!


En annan gång som faktiskt inte hände mig. Eller jo... Det var jag som blev utsatt för det.
Var hemma hos en kompis när jag var kanske 7-8 år. Skulle sova där av någon anledning. Han blev risig redan på kvällen men det var för sent för mig att åka hem. Så vi gick ner till hans rum i källaren (yep ni läste rätt... fritzltime!!!) och han somnade nästan på en gång.
Jättetrist att sitta och suga på legobitar helt ensam och läsa uppochnervända kalletidningar med ficklampa. Han kunde inte sova om det inte var absolut kolsvart. Men jag somnade givetvis också tillslut.
Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzz
zzzzzzzzzzzzzzzzzz
zzzzzzzzzzzz
zzzzz

PANG! POW! WEEEEUUUW! Och alla jävla batmanljud man kan tänka sig!
Där stod Tommy över mig med en bandyklubba som gick som ett jävla rotorblad i ansiktet på mig! Han sparkade
mig i mage och rygg. Fick säkert in en och annan fot på juvelerna också. Han grät och skrek som om det gällde livet.
Tillslut kom hans mamma in och lyfte bort honom. När det var tänt blev han jätteförvirrad och var helt stirrig.
Jag var mest chockad över allt som hade hänt, så jag började nog inte grina förrän kvällen därpå. Hur som helst hade han trott att jag var nån form av monster som skulle komma och våldta honom... Försvarsmekanismen gick igång och han tänkte väl att bästa försvar är att anfalla.
Vi är inte vänner längre...




I samma jävla våningsäng som småtomtarna dök upp i så hade jag en rejäl skräckupplevelse!
Det var den åldern man verkligen var rädd för monster under sängen. Så jag dunade på undervåningen
och hade hängt upp ett lakan som liksom var intuckat under min madrass och madrassen på övervåningen.
Jag låg i min säng på kvällen och borstade min kattunge (hur lät det där då?) och läste telefonkatalogen.. Jag tyckte
att det inte fanns något roligare och intressantare än telefonkatalogen back then. Sant faktiskt...
Tillslut somnade jag, och som alla febriga karateintresserade barn så fladdrade jag väl en smula i sängen och
lyckades rycka ner lakanet. Det jag ser när jag öppnar ögonen är en helt svartögd, flintskallig, grå, spinkig man med gristryne som står och dreglar typ en decimeter från mitt ansikte. Jag försöker skrika, men inga ljud hörs... Och så ligger jag ett bra tag innan han ställer sig upp och går ut ur mitt rum. FITTÄCKLIGT!!!



Nu har jag vart uppe och nosat på 39 graders feber i två dygn och har varit jävligt
snurrig mellan alvedonsatserna (höhö). Jag har tillexempel suttit och väntat i säkert
20 minuter på att min fru ska komma ut med tacos till mig. Att hon varit på jobbet i 4 timmar
var inget som dök upp i mitt huvud. För att smeta på det hela så började stambytet här i måndags.
Så varje morgon vaknar man av ett gäng vrålapor med bilmaskiner, borrar och släggor som inte vill något
hellre än att höras till göteborg. JAG HATAR DOM!!! Detta resulterar givetvis i att vi inte har vatten, toalett eller dusch.
och man är inte så jävla sugen på att gå ut till de uppställda dusch/toarummen när man ligger och svettas som
en avdankad heroinist i dyngsura kallingar. Skönt att man får klaga lite... Drömde dessutom att jag jobbade på Lidl
som slav. De kastade ägg omkring sig som jag blev tvingad att torka upp. Bara för att jävlas. I slutet så satt Erik röjås
aspackad i en skitstor bil och försökte kontakta chefen inne på Lidl. Han skulle typ... Sätta på henne har jag för mig. Han var arg och kåt. Cool kille.. Jag trodde senare på dagen att jag jobbade på Lidl.
Nu måste jag ta mig till de där jävla hörnstugorna för att pissa... Kallt och vidrigt.
Så jag lämnar er alla med en sista trevlig bild och hoppas att ni alla tycker fett synd om mig.

Tomtekram/den vackre, bildsköna, stora, starka, gudomliga, iögonfallande, heta, trevliga, sexiga, upphöjde, ståtliga
geniala, pålitliga, maskulina och lätt självgoda Danne Lundgren

Ja men sehär... det här kommer bli spännande :)
första inlägget av mig, herr Danne Lundgren, sångare i det råtuffa bandet Sterbhaus!
Jag har nu fnulat hela veckan och nästan fruktat den här dagen. ved faaan ska jag skriva om då? Slutligtvis kom jag fram till att det här är väl ett helt ypperligt tillfälle att presentera mig som privatperson och rent proffesionellt.
Någon rackare därute ska väl få svar på en och annan fråga.
Vem är jag?

Jag heter Jens Daniel Faleij Lundgren och är 27 år. ser ut som 43 och beter mig som 6.
Jag föddes på huddinge sjukhus den 11 februari 1983 (då alla tapeter var käckt chockbruna).
Mina föräldrar var 2 rätt unga rackare som tyckte att det där med kondom var nåt skumt påhitt av regeringen. det ska ju räcka med att äta grapefrukt efteråt så blir man inte gravid. tji fick dom kan man säga... och dom fick se min fula babynuna en kall vinterdag. men dom verkade gilla mig ändå. dock lite mer än vad dom gillade dom gillade varandra, så de gick skilda vägar redan innan jag hann uppfatta något..

Jag bodde på utgårdsvägen i haninge fram tills jag blev 5 år, flyttade till vendelsö och bodde där i samma område tills jag var 19. dock i 4-5 olika radhus. hade väl som alla barn ett skri att hitta mig själv och skulle testa på allt jag kunde komma över. var nån form av Michael Jacksonidiot mellan 7 och 10 års ålder. då jag gled omkring med hatt och kostym i skolan, riktig lillgubbstyle. anordnade även en del "konserter" med hjälp av mina vänner för att samla in pengar till regnskogarna. det gick hyfsat bra och vi lyckades köpa in oss på rätt mycket regnskog. dom förklarade för oss att storleksmässigt skulle det vara typ som 2 fotbollsplaner... dom har väl förstås bränt skiten till grunden idag, men man matade egot rätt hårt som 8-åring. Efter den perioden så halkade jag in på nåt skevt army of lovers spår. inget jag är stolt över idag. men det är väl även såna misstag som har präglat mig till det jag är idag. nog om detta.. sen blev jag skejtare. ganska duktig och inbiten också. fick en veva då jag bara bara bara lyssnade på musik som räserbajs, DLK och Satanic surfers.

Att spela själv var inget jag vågade mig på, för jag tyckte att det skulle ta för lång tid att lära sig. likförbannat så satt vi som 14-åringar hemma hos en klasskompis som hette Tomp. vi hade säkert mosat i oss 3-4 två-åttor och var helt enkelt skiiiitfulla! vi spela kort, lyssnade på Iron Maiden och diskuterade livets goda. helt plötlig befinner vi oss i samtalsämnet om att vi ska starta band! jag visste inte hur vi kom in på det ens. men jag tror vi satt oh snurrade en flaska för att bestämma vem som skulle spela vad. vi var alltså 5 killar. en av oss kunde spela gitarr... hjälpligt. så hans plats var väl given. Jag skulle spela trummor.
när jag vaknade dagen därpå så garvade jag lite för mig själv över vår dumma idé. men mina kamrater började skaffa instrument, så det var ju bara att haka på och köpa ett beggat trumset som såg ut som något som passerat en draktarm. vi hade några kul månader i det bandet, alla var skitdåliga och låtarna hade fantastiskt fåniga upplägg. vi bytte lite medlemmar för att de helt enkelt inte gillade att spela. själv hade jag askul :D dock var vår sångare grym på trummor. så han tog min plats, och jag hans.

Jag gick Musikestetiska linjen på fredrika bremer där jag hade bas som huvudinstrument. men spelade även en del piano, gitarr och sjöng förstås i kören. Hela den vevan spelade jag i mitt första "riktiga" band som hette HEAD. sedan dess har jag väl varit med i en hel del konstallationer t.ex:

Septic Boys
Killer System
Sweepers
Bag Of Bones
SKITARG
Nocturnal Damnation

samt mitt akustiska "tyck synd om mig" projekt som heter Mörkrets Furste.
Vissa vänner har följt med från band till band, och vissa har man kanske inte bara klickat med.
nåja. som 17-åring så flyttade min mor, hennes snubbe och mina syskon till dalarna. dom hade fått för sig att jag skulle flytta med dit och äta kottar tills jag dog. men det tvärvägrade jag... inget ont om dalarna. men jag hade för mycket att flytta ifrån här i stockholm. vänner, band och skola. då jag inte hade någon far (som gick bort när jag var 14) så hade jag inget annat val än att bo själv. fick tag på en tvåa i vendelsö där jag gick apeshit från scratch. party, bärs, brudar och en hel del bra dumma idéer! hade skitkul det året :D dock så tog familjen sitt förnuft till fånga efter ett år i skogen och hade tröttnat på att det enda fredagsnöjet var repriser av söndagsöppet eller att gå ner på "stan" (som man alltså gick rakt igenom på 10 minuter) för att beställa något spännande i korvkiosken. hem skulle dom iallafall... till min tvåa. jag fick ganska bråttom att flytta hemifrån när jag gick ut skolan. jag delade alltså en svinliten tvåa med Mor, hennes snubbe, mina 3 syskon (som jag fick dela rum med nybyggarnastyle) hund och katt. för att inte tala om alla flugor. jag bodde på en madrass under min brors loftsäng där jag satt och gjorde låtar på en ostämd 12-strängad gitarr.

efter det har jag flyttat 3 gånger.. allt inom haninge. ville bo nära systemet ;)
nu bor jag i en småskev tvåa med min fru Mia och jobbar som metallbearbetare. det betyder inte att man lyssnar på metal, snarare att man bockar och böjer till diskbänkar. låter lika kul och graciöst som det är. på kvällarna har jag ett extrajobb som piercare som jag även är utbildad till. det däremot är riktigt kul :)
annars gillar jag att lyssna på musik (är lite av en allätare men döds och thrash ligger mig närmast om hjärtat, men visst slinker en och annan operett in i örat också). splatterfilm, framförallt om de har med zombies å göra, är nästan löjlig med mina zombies. är väldigt whiskyintresserad, jag är inte särskilt duktig på det, men det hindrar ju inte intresset för att lära mig mer. matlagning gillar jag med, tänker inte säga att jag är GRYM på det... men det e jag. annars så är väl nyckelord som personifierar mig: snus, öl, porr, skräck, fånighet och en stor skopa självdistans. anledningen till att jag skriver såna texter som jag gör i sterbhaus är egentligen enkel också. jag skriver om sånt som intresserar mig. ska det handla om satan så ska det göras med glimten i ögat. jag tror inte på satan och jag tycker det är skitfånigt att stå och sjunga om hur man offrar höns till besten downstairs. varför skulle han vilja ha hönor? däremot så tycker jag att den fiktionära bilden av Satan är ascool :D jag menar... hehe, det är ju ett monster som är grymt tilltalande rent visuellt och så bor han i ett ställe som brinner non stop. METAL!!!

Jag trodde att det här skulle vara svårare än vad det var faktiskt, men nu märker jag att det har rullat på utan att jag har tänkt på det. ska försöka avrunda det här på något fint sätt också... så jag gör väl som jag brukar och bara avslutar i en mening. folk brukar tycka det är jävligt irriterande, men jag

Med våldsamma kramar /Danne Lundgren

Hey, Yeah och allt sånt där!

Ja då ska Sterbhaus alltså börja blogga, och jag får den stora äran att göra det första blogg-inlägget. Efter lite rannsakan själamässigt har jag kommit fram till att bara snacka skit en stund för att undvika att allt blir på tok för pretantiöst med massa viktig info och sånt... Vem orkar läsa sånt? Ja! Men titta! Här har vi ju ett ämne man skulle kunna surra om en stund. Vem orkar läsa allt junk på nätet?? Och varför börjar Sterbhaus dumma sig med Twitter och allt vad sånt heter?

Det är ju stackars lilla jag som slår huvudet blodigt med allt vad webaktiviteter heter under Sterbhaus grymma flagga. Webdesign, hemsidor osv osv (jag ska inte hålla på och försöka belysa allt jag gör för att få cred eller bara stryka mig själv medhårs här...) och det gör jag ju för jag troligtvis har mest i CV:et för sånt skräp. Mitt gamla projekt Elvira Madigan fick mig att kasta mig in i hemsidesnickrandet i slutet av nittiotalet. Då var det lite nytt och fräsht och vad man skrev på nätet och gjorde musikaliskt i en uttorkad metalvärld brydde sig faktiskt folk om. Sånt som "nyheter" tex. Det känns som om folk läste vad som skrevs på hemsidor och i intervjuer i en helt annan utsträckning än nu och konstigt vore väl annars med tanke på hur det idag fullkomligt regnar band som alla vill profilera sig så fräckt som möjligt på nätet. Minsta lilla tjomme med keps och palestinasjal och men nedladdat Cubase har ett "musikprojekt" eller ett band som vips kan se lite halvproffsigt ut med hjälp av lite photoshop och super enkla "göra själv" instruktioner om hur man petar in koder kors och tvärs. Dvs för den som har förmågan att kladda in tre sammanhängande ord i en google sökmotor (hint hint resten av Sterbhaus ;-)). Och musikaliskt har hela den här resan med "core" hit och dit (dvs metalcore mm) avskrivit kravet av att överhuvudtaget behöva kunna traktera ett stränginstrument till någon som helst grad. Punkt.

Så då står man med sitt grymma band och vill profilera sig och märker att man är en av miljoner andra varav merparten bara är kvalificerat skit i lyxtappning. En snygg myspace sida exempelvis. Och sen är alla "the next big thing" eller ett band som alla vill se och ha (enligt egen utsago) och ur luften tagna sellingpoints belamrar varenda informationskanal, och vips har det blivit omöjligt att sålla agnarna från vetet. Stackars bolag!! Tänk och sitta och försöka sortera bland allt det här? Nu är ju inte bolagen så jätte pigga på att signera nytt eftersom vinstmarginalerna blivit mindre och därmed är risktagandet lite mindre (eller är det det? Vafan, kolla alla skumma band som har kontrakt helt plötsligt och som varken har något i bagaget eller lyckas göra något av nysläppt material? Fast det är klart, i dessa fall får oftast banden dega det mesta själva... och så sitter ett bolag och petar in sina logotyper på skiten sen). Informationsöverflödet (falskt eller sant sådant) och överflödet i utbudet är kort och gott anledningen till hur meningslöst "nyheter" är.

Vi får helt enkelt se vad vi i Sterbhaus väljer att göra. Att uppdatera nyheter på hemsidan med meningslös info struntar vi nog i. Det är skittråkit att uppdatera sidan så det har nog blivit så per automatik ändå. Hemsidan (dvs www.sterbhaus.com) ska ju förnyas den med, men det blir avskalat och vi tänkte hålla saker och ting ganska kort överallt... förutom HÄR! Vår coola nya blogg där vi vardera kan spy galla, älska vad vi vill eller bara (som jag nu gör) älta absolut ingenting och förhoppningsvis komma undan med det, blir en ny webaktivitet i informationsöverflödet (sa jag inte nyss att sånt här inte behövs? Nej nej, det var ju för alla ANDRA band ;-)). Vi bloggar schema-lagt minst en gång i veckan roterande med våra egna ord. Så, ja istället för nyheter om "ingenting" får man läsa lite tankar från varje person så kladdar vi in gigdatum på myspace och (den kommande) hemsidan och korta dumheter på Twitter. Ändlösa anekdoter här, och en massa utskick och junk via facebook. Låter väl som en idé? I februari styr vi ju skutan upp mot Abyss för hela tre veckors inspelning (sist spelade vi in sex dagar...) och då kommer den här bloggen gå riktigt jäkla het! Vi har skojiga grejer på gång såsom ett hett gig på "Rockin the Galaxy" ihop med Evergrey:

...Och hoppas ha nåt kul att erbjuda inför juletider. Mer om sånt sen... Den 6:e November headlinar vi Rockin the Galaxys förfest iaf:

Jahepp, så vad säger man? "Up the Irons"? Nej nej, "Let's all Sterb!" eller "Sterb or kill..." eller, äsch... vad vet jag. Nu har jag kladdat något iaf, och det blev ju skoj. Petar in vår grymma video här för den behövs verkligen ses... av ALLA!



Ha det riktigt gött!! YEAH! /Marcus

Sterbhaus och enskilda medlemma bloggar precis när dom vill, såklart. Men följande datum är fasta tider då respektive medlem kommer göra personliga inlägg:

17 - Okt / 2010 --- Marcus Hammarström
24 - Okt / 2010 --- Danne Lundgren
31 - Okt / 2010 --- Simon Olovsson
07 - Nov / 2010 --- Jimmy Ahovalli
14 - Nov / 2010 --- Nicke Skogqvist
21 - Nov / 2010 --- Marcus Hammarström
28 - Nov / 2010 --- Danne Lundgren
05 - Dec / 2010 --- Simon Olovsson
12 - Dec / 2010 --- Jimmy Ahovalli
19 - Dec / 2010 --- Nicke Skogqvist
26 - Dec / 2010 --- Marcus Hammarström