Vad ska vi börja med? Håret eller Året… hmm, vi väntar med det skojiga till sist. Inte för att året som kom och gick 2010 inte var skojigt… :-), men det blir roligare så här... skulle jag tro.

Fnulat och tänkt på vad som hänt i Sterbhaus värld detta år har jag – som det silverspjuver jag är… Och tilllslut kom jag på… hur riktigt asdåligt 2010 faktiskt inleddes på gigfronten!!! :-D Nu garvar vi såklart ordentligt åt det, men 2010 började med Sterbhaus enda dåliga gig, nämligen vårt gig för Emergenza på klubben.

Vi tog giget för att vi ville ha nya jysta live bilder (vilket man ganska lätt får på Klubben) och annonserade inte ens ut av vi skulle spela. Vi ville helt enkelt inte att folk skulle dega 80 spänn för ett vardagsgig på 20 minuter när man för 100 kronor får se oss headlina med show och hela kalaset på The Cave. Det kändes bättre att locka folk till Janets grymma hak i Sumpan än att se oss jämsides popsnören och raggarbilsåkare en kall kväll mitt i veckan efter jobbet.

Jag vill mig minnas att jag stiligt påfördes en saftblandare på huvudsvålen för vårt eviga avslutsnummer ”Destroy the Fire”, men det förevigades dessvärre inte… Fotograferna kanske bara stod och gapade, vad vet jag ;-) Haha...

Lite nya låtar hade vi petat ihop och vi ville prova på hur de kändes live, dessa alster har visserligen ändå ändrats och ändrats igen sedan dess, men vi ville ändå klämma lite på dem på scen. Klubben är ett skönt ställe att lira, så ja, vi betalade inträdesavgiften i tävlingen och sket som sagt i att sälja biljetter för att ha en kul kväll ist.

ENTER: Jägermeister!!


EXIT: ...Ja, i stort sett vår förmåga att lira. Det såg väl ut typ såhär (eller, vi upplevde det väl såhär ungefär):

 

(Haha. Danne är sig lik iaf!!!). Nja riktigt så illa var det väl inte. Men inte fan var det tajt iaf. Vi fick dock riktigt jysta bilder från giget tack vare Viktoria Popova

Nåja, spritförbud infört innan gig i bandet blev resultatet. Att ta några bira brukar bara göra allt bättre men sprit… ”Nono Noo Nonono-way José!”

(Ovan inklistrade filmklipp tillägnas härmed Jummu Finlandsson)

Ett par gig senare tog vi fet revansch på The Cave i Sumpan med en headlinershow och fullt ös. Men i maj var det Sthlm Thrashfest 2010 och med risk för att vara oblyg var det fullkomlig slakt från Sterbhaus sida. Shit vad grymt det var!!! Tack vare grymt bra biljettförsäljning från vår sida fick vi en riktigt bra speltid. Vi hade kvällen till ära uppdaterat vårt merch-utbud ordentligt med:

Dvs: Ny tischa, ny girlie, väska och en smaskig mugg (…att dricka ur)

Gigget får nog fortfarande räknas till ett av våra bästa hittills, och trotts att många andra av banden levererade, kändes det ändå som om kvällen på något sätt tillhörde Sterbhaus. Röjet i publiken var grymt och det var underbart att se så många älskade - både mer och mindre vackra bekanta nyllen som liksom oss verkade ha fantastiskt kul.

Nästa anhalt: Ekenstock. Kul men nyktert (bevingade ord från FKÜ:s Teddy Möller kvällen till ära: ”Drogfritt = Dragfritt”).

Sweden Rock giget var rätt sugigt. Vi hade visserligen skitkul som vanligt för att vi äääälskar att kröka ihop, och vi gjorde ett riktigt bra gig även här. Men det bör nämnas att vi numera har en låt vid namn ”Retardival” till festivalens ära.

En bekant vän på bilden ovan vars bekanskap vi förnyade efter vårt framträdande på SRF! Den höll oss uppe till morgonkvisten till husvagnscampingens förtret. Old people are old. …Och jag, jo jag blir mest allmänt cp när vännen är på besök i mun, mage och hjärna.

Dvärjar är och förblir dvärjar och 2010 blev året vi gjorde en av årets coolaste videos:

 

Aftonbladets Mathias Kling bloggade om den:

http://blogg.aftonbladet.se/klingdiamond/2010/09/thrashsockorna-anfaller

Och påtal om blogga... Vi börjar blogga!! Hur coolt är inte det? Och det är just den bloggen du läser i nu! :-)

Nåja, hade inte tänkt rabbla upp allt som hänt, det här är bara ett urval. Vi giggar under hösten på Rockin’ the Galaxy båten och kör för vilda metalskallar i Kalmar för att sen säga hejdå till Danne som väljer att dra.

Man kan säga att 2010 blev året vi blev helt sjukt bra! Hahaha! ;-) (nejmen, lite på riktigt faktiskt!) Vi har pillat och petat med vårt material och övat som galningar för att vi trodde vi skulle lira in i februari 2011. Ett februari som blev maj på grund av Jimmys knäppa olycka. Men för att väga upp denna tragedi presenterar vi nu härmed en ny tisha:

Javisst ja! Det var det där med ”Håret som kom och gick”. Pga blyfot på gasen i oktober har jag duktigt fått låta bilen stå, men för ett par veckor sen kom det nya körkortet hem. Och för er beskådning bjuder jag nu på följande observation:

Rocks nyårsfest för lilla mig blir det på fredag-lördag och sen drar vi vinnarna i vår november tävling. Vi har faktiskt utsett en bonusvinnare också!

Tack alla för ett vrålcoolt 2010!

Ha det gött tills dess! Yoyo banana! /Marcus

Buhuhuhuhu...! Jag är superlessen! Men mitt inlägg är lite försenat. På onsdag hoppas jag få fläska iväg mitt bidrag till internetetetet....

Idag (fjärde Advent) fick jag uppleva hur det känns att gå i snöstorm och handla bakismat.
Det var inte det minsta värt, även fast det egentligen var det, såklart.
Så med flickvännen, ett varsit täcke i soffan med en varsin kebabrulle och Coca Cola tillbringade vi vår söndag.
Ultramys!

Det har varit en sån där dag då man inte gör något alls förutom att bara kolla en massa filmer.
Det har varit jävligt nice faktiskt, så nu avslutar jag helgen med ett litet blogginlägg, i vanlig ordning.


(så här kunde vi ha sett ut, men det gjorde vi naturligtvis inte)


Och som en del av er redan kanske läst eller hört så har våran sångare, Daniel Lundgren beslutat sig att lämna bandet av en del skäl. (Läs blogginlägget nedan) Jag personligen och de andra bandet tycker såklart detta är riktigt tråkigt. För att Danne var en del av Sterbhaus såklart och jag kommer sakna att ha med honom i bandet både musikaliskt och den sociala biten..

Men vi får inte stanna upp för detta utan vi börjar redan ta emot ansökningar och auditions till ny sångare.
Är du intresserad av att skrika dig hes i vårat asballa band så maila till [email protected]!


Shit, kom precis på att det är julafton nu på fredag.(!) Jag personligen är inte längre ett stort fan av själva julafton längre. Klart det var skitaskoj när man var yngre och fick en massa roliga lekprylar.
Kan tycka att det är lite mysstämning och god mat om inte annat, men annars får det vara..



Som vissa av er kanske märker så är jag ingen riktig skrivare, så jag håller mig väldigt kort.

Ha en riktig Sterbig jul!!! (Eller god jul kanske låter snällare)

Allt för mig, hööörs

/N

På grund av Sterbhaus situation vad gäller krav på varje medlems delaktighet, avsättande av tid och energi har sångaren Danne beslutat lämna bandet för att fokusera på andra saker i sitt liv. Att vara en aktiv medlem i Sterbhaus är att vara hängiven och ta ansvar för sin egen roll och enligt Danne själv är det tyvärr något han inte kan göra idag. Danne låter hälsa:

”Jag hoppar av Sterbhaus med den enkla motivationen att jag inte brinner för det lika mycket som resten av bandet”

Övriga medlemmar i Sterbhaus försäkrar (trots att en viss besvikelse naturligtvis finns) att denna förändring inte kommer påverka bandet negativt i längden då situationen rörande Danne varit känt internt i bandet i över ett år. Bandet låter hälsa:

"Vi fyra instrumentalister har jobbat i snart två år för att återuppfinna bandet musikaliskt och flera av dessa låtar har vi redan spelat live. Det är trist att mista Danne eftersom han var med från början, men vad gäller den monsterplatta vi ska spela in har huvuddelen av materialet och inriktningen (samt flertalet texter) egentligen inte kommit från Danne, vilket i sin tur säkert berott på att han inte brunnit för bandet, som han förklarar själv. Vi är säkra på att med rätt gubbe bakom micken kommer Sterbhaus nu förvandlas till något läskigt... GRYMT! :-). Man kan välja att säga mycket eller lite i en sån här situation, men vi väljer att säga relativt lite då vi är fullt medvetna om att detta avhopp är nödvändigt för bandets utveckling"

Sterbhaus tar nu emot ansökningar för rollen som sångare i bandet men försäkrar att man inte nödvändigtvis letar efter en regelrätt ”ersättare” till Danne stil- och sångmässigt utan välkomnar olika personligheter och stilar. Ansökningar innehållandes ljudfiler, bilder och eventuella referenser skall skickas till [email protected]

Hallå på er galningar och icke-galningar. Idag tänkte jag berätta lite kort om vad jag använder för utrustning i Sterbhaus.

Min huvudgitarr är en ESP Eclipse-I CTM. Mycket bra (och väldigt populär) gitarr med en EMG-60 pickup i halsläge och en EMG-81 vid stallet. Eftersom vi spelar nedstämt till D så använder jag .011-.049 strängar av märket D'Addario på denna gitarr. Det blir tyngre och fetare ton med lite grövre strängar när man har nedstämda gitarrer samt att strängarna inte blir så sladdriga. Som backup-gitarr har jag en Ibanez RG 370 DX. Jag har samma strängtjocklek på den som på Eclipsen.



Nu till min förstärkare! Förstärkartoppen jag använder är en Marshall JVM 410H. Det är en 4-kanalig 100W rörförstärkare. En väldigt mångsidig rackare som går från det cleanaste cleana till riktigt grov marshall-dist och allt däremellan. Varje kanal (clean, crunch, Overdrive 1 & 2) har tre olika modes som går från green mode till orange- och red mode. Varje mode har olika karaktär, där green är mjukast (mindre dist/crunch) och red är hårdast (mer dist/crunch). Den har två master kanaler för att kunna boosta t ex en leadkanal och ett mycket bra reverb, som man förövrigt kan sätta olika mycket av på varje enskild kanal vilket är jättebra! Den kommer med en 6-way footswitch. Till denna topp har jag en Marshall 1960A som är en vinklad 4x12" kabinett.



I pedalväg, förutom footswitchen, använder jag en BOSS NS-2 som är en noise suppressor, vilket betyder att den tar bort oljud och brus som man inte vill ha, men som ofta förekommer när man spelar med mycket dist. Jag använder också en BOSS TU-3 som är en kromatisk stämapparat som gör att man snabbt och enkelt kan stämma gitarren.



Slutligen så använder jag kablar av märket Planet Waves och jag använder Dunlop-plektrum med tjocklek 1.5 mm!



Tack för mig. Ha det så bra! God jul! Rädda träden... ät en bäver!

Sveriges skönaste musiktidning Close-Up utlyser tävling där man ska blogga om deras "bäst 2010" lista och länka till deras spotify. Jepps, vi lyder!

Här är länken:

http://www.closeupmagazine.net/spotify.php 

Tävlingen föräras detta inlägg av den fantastiska anledningan att jag ju gjorde ett annat inlägg för ett par veckor sen om just den platta Close-Up utsåg som numero uno! Yeah! Vilket sammanträffande är inte det här nudå? Nu pratar vi visserligen släpp 2010 och inte 2009 (så jag förlåter Close-Up för att inte ha med The Devil's Blood ;-)). Skivan vi pratar om är Watain: "Lawless Darkness".

 

Bra, klokt, vist och framförallt korrekt valt av blaskan i fråga. Skivan är ju orivaliserat självklar. Så då behöver inte det ältas... :-) Jag hänvisar till ”Satan vilket inlägg” längre ner. Watain har slaktat all konkurrens i år och så är det bara.

 

Istället tänkte jag ta denna artikel på ett sidospår med ”Störst, Bäst och Vackrast 2010” listan som utgångspunkt. En generell observation – med risk för att inte vinna tävlingen ;-).

Nu vill jag verkligen inte kapa Close-Up på något sätt för jämfört med sin konkurrent är tidningen fortfarande bäst och är det enda alternativet med riktig journalistik. Tidningen bedrivs ju av folk som inte bara älskar musik utan faktiskt vet hur man skriver artiklar, recenserar på ett vettigt (objektivt) sätt och klarar av att peta ihop en riktig blaska.

Men snälla, varför envisas med att ge så oförskämt mycket utrymme till alla konstiga ”core” band med beatles frippor och helkroppstatueringar (inkl struphuvudet vilket tydligen är viktigt för hela denna vilsna genre…). Hela det här träsket börjar likna en stor jäkla infektion i metalscenen på samma sätt som ”grungen” blev på nittiotalet. Historien upprepar sig. Detta är inte evolution, det är infektion.

Det här blir egentligen inget som handlar speciellt om Close-Up - såklart. Det blir snarare en reflektion över metalvärldens klimat och nuvarande kultur…

För eftersom många lyssnar på ”core” förstår jag att det måste få utrymme för musiken i pressen, fine. Men vafan, kan inte dom starta någon egen tidning?? Antingen tvingas man läsa om mossiga föredettingar och extremt utvalda redaktionsfavoriter i konkurrentblaskan, eller så tvingas man bläddra förbi lite för många artiklar i favvotidningen Close-Up för att komma till juvelerna (bland juvelerna: de fantastiska krönikorna av Danko Jones! Rekommenderas varm!!). Close-Up är utan tvekan den tidning som har bäst journalistik enligt mitt tycke, men trenden är lite oroväckande. Man bläddrar och kan avgöra på en gång hur banden ifråga är med tanke på hur de ser ut. Ok, jag själv är dömd att inte kunna ha långt hår längre, men vafaaan… Antingen är det bandit-döds (dvs musik där man som lyssnare utbrister ”WTF!!!” när refrängen kommer…) och dom tjommarna ser ut som allt möjligt, eller så är det otvättade skäggiga tomtar (med eller utan hår) i flanellskjortor med obefogad ilska som enda vapen… Eller sist, så är det dessa desillusionerade, frustrerade och heltatuerade popsnören som uttrycker sig själva genom att inte göra riktiga riff, inte growla sammanhängande, ha överdrivet mycket djup eller inget djup alls och sen klä sig i/sälja vit merch med färggranna tryck. Haha, Shit nu går jag igång här… Men jag vill verkligen inte uppleva ett till nittio-tal, där infektionen i metal var ett större faktum än någonsin.

(Grunge: okammat, smutsigt, för stora kläder och fruktansvärt sömnig musik. Gäsp)

Nåja, nu har jag gnällt färdigt och avslutar med skivor från 2010 jag tycker borde nämnas på ett eller annat sätt och som inte fanns med på Close-Ups lista (och detta står alltså för mig=Marcus, och inte nödvändigtvis resten av Sterbhaus):

Dimmu Borgirs: ”Abrahadabra” (bättre en föregångaren), Blind Guardians ”At the Edge of Time” (ja, faktiskt), Masterplan ”Time to be King” (växer och växer, de borde belönas för att de inte längre flirtar med power-metal), Jorn: ”Dio” (endast pga låten ”Song for Ronnie James”, vem kan inte älska Jorn efter han mässar ”I wrote this song, for the father of the sign” och sen gör hornen upp. Ett stort jäkla ”YEAH!”),

(Kolla! Vad var det jag sa! Stenhårt!!)

/Er snuttegubbe = Marcus

Ny söndag och nyss blogginlägg! ja vad kan man säga om veckan som gått? Inte så mycket faktiskt då det egentligen inte har hänt ett skit. Det känns lite som att man lever i skuggan av föregående vecka som var jävligt soft med gig på Galaxy-båten samt ett jävligt schysst gig på The Rock i kalmar (tack Dennis).

Men vi har repat på som vanligt och i lördags hade vi lite Sterbchristmas med glögg, sprit, bärs och pepparkakor! Jävligt soft må jag säga. Det kändes så jävla skönt att vara på lite dåligt humör och vara allmänt grinig efter en hård arbetsdag komma till sitt andra hem med sin andra familj och bara softa och snacka en massa skit och garva ihop. Replokalen har blivit som en helig plats där man helst skulle vilja bo! Hmm kanske ska göra sig av med lägenheten och flytta in permanent?

Hej alla glada. Mysigt med snö eller hur? Right... Visst, det kanske ser lite fint ut, men alla dessa förbannade minusgrader och hala isvägar gör att det inte riktigt är värt det... Låt oss flytta långt söderut över vintern säger jag! Men inte för långt för då kommer man tillslut tilllbaka tilll samma skit. Hehe.

Sitter här hemma i soffan och tittar på när Stewie Griffin åker runt i rymden i ett rymdskepp tillsammans med sin trogna nallebjörn och sidekick Rupert. Dom krigar mot nån slags parodiversion av "Deathstar", i form av Peter Griffins huvud. I själva verket så är Stewie hemma vardagsrummet med ett litet leksaksrymdskepp och slår den mot Peters huvud. Livlig fantasi den lilla bögiga men mordiska ungen har! :) Just detta avsnitt heter "Brian Writes a Bestseller" och handlar om när Brian skriver en tv-serie som blir helt förstörd av producenterna. Plus en massa annat roligt. Avsnittet kan hittas i säsong 9 för er som vill se. Mycket bra avsnitt!



Family Guy är bra grejer. Det har blivit en hel del avsnitt av just denna serie de senaste veckorna, närmare bestämt alla säsonger förutom säsong 6. Fick låna allt av vår käre Marcus, som även han är stort fan av denna underbara tecknade serie. Så medans jag har varit hemma och kämpat på med mina handövningar så har jag haft det lite kul iallafall!

En annan cool grej som hände ett par veckor sen var när jag fick en liten krya-på-dig-present av självaste Motörhead! Det visade sig att min lillebrors klasskompis farsa är ganska bra polare med Mikkey Dee, trummisen i Motörhead. Dom hade träffats på ett hotell i nån semesterort för några år sedan och lärt känna varandra.

Mikael, som brorsans kompis farsa heter, hade varit i Manchester när dom hade konsert. Efter konserten så hade han börjat snacka om mig. Han hade berättat om skadan och att jag var musiker osv och dom hade tydligen tyckt synd om mig så klottrade ner denna till mig:



Det tyckte jag var roligt hehe :)

Vill också nu passa på att tacka Tappe Mäntyranta, gitarrist i Kill The Parish, som ställde upp och hoppade in för mig på två Sterbhausgig nu när jag inte kan spela! Han gjorde mycket bra ifrån sig och vi är väldigt nöjda! Tack som fan!

Liten update på handskadan kommer här för er som är nyfikna: I måndags förra veckan så blev jag av med alla stygnen. Det var 25 stygn och det var inte det skönaste jag gjort i mina dagar. Övningarna har gått bra och idag blev jag av med jättegipset och trådarna som satt fast på fingrarna. Fick ett mindre handledsgips som jag ska ha nu i 2 veckor samt nya övningar. Fingrarna är helt fria nu men jag får fortfarande inte använda handen tilll något förutom till övningarna. Den 14:e Dec ryker allt gips, så då är jag helt fri och kommer kunna duscha utan en jävla plastpåse runt halva armen. Thats it for now! Fråga gärna om ni har frågor! Men förvänta er inget svar! Jo då jag kommer svara. Eller kommer jag det? Nej det kommer jag icke att göra!

Tack för idag slut för idag! Hörs! psst... jag kommer att svara...! :)